• 13 januari, 2021

Hylla att misslyckas

Hylla att misslyckas

Hylla att misslyckas 768 1024 Jenny Erica Wright

Något som vi måste uppmuntra i oss själva och i våra barn är vikten av att misslyckas, eftersom det finns en stor vinst i att hantera och lära från det. När vi testar något nytt är risken stor att vi till en början misslyckas, och det är helt i sin ordning. Vi kommer att misslyckas oändligt många gånger i våra liv och särkilt när vi provar något nytt. Det är en icke förhandlingsbar sak; när vi gör något vi inte gjort förut kan vi det inte och misslyckandet är ett faktum.

När vi lär oss något

Jag kan inte nog betona hur viktigt det är att vi låter oss misslyckas, som en del i det dagliga livet. Att misslyckas har ingenting med personens värde att göra. Vi går bet för att vi är nya på något och behöver träna på det mer. Att testa, repetera, träna, gneta och tillslut bli lite bättre på något är så det behöver gå till när vi utvecklas. Det finns inga andra vägar att gå; för att lära sig något nytt krävs träning och tålamod. I väntan på resultat kommer misslyckande på misslyckande. Det är viktigt att poängtera att misslyckanden krävs för att komma framåt, det är en naturlig del i förloppet.

Träna att misslyckas

Ingen kan fläta första gången de försöker. Det kommer att bli fel och det är en naturlig del i förloppet att lära sig något nytt.

Misslyckanden har information

För att kunna finslipa något och bli bättre på det, behöver vi analysera vad som blev fel och hur vi gör det bättre nästa gång. Misslyckanden ger oss information som är mycket värdefull. Med informationen kan vi korrigera och prova igen i förhoppning om att komma närmre resultatet.

när rädslor styr

Ibland är barn och vuxna så rädda för själva misslyckandet i sig, att de inte vågar prova något de inte kan. Rädslan för att bli utskrattad och att känna skamkänslor är så obehaglig att det inte känns värt att göra ett försök. SÅ FÅR DET ALDRIG VARA! Alla har rätt i att öva sig på saker och ska uppmuntras för att de försöker. Misslyckanden handlar återigen aldrig om personen, utan är en naturlig del i ett lärande-förlopp.

Kultur av uppmuntran

Jag skulle vilja se mer av uppmuntran generellt när barn och vuxna övar sig och gör saker de inte behärskar, stort som smått. Jag brukar avdramatisera inför barnen genom att göra saker jag tycker är svårt. Exempelvis ramla omkull, säga fel, erkänna när jag blir nervös, ta mig samman och testa igen. Genom det vill jag visa att de aldrig ska vara rädda för att försöka. Jag vill lära dem att det är en process som är rolig, arbetsam och framför allt MÖDAN VÄRD! Jag vill visa att jag också blir nervös och obekväm, fast gör eller försöker ändå. Vi skrattar åt att det blev tokigt och fortsätter att testa, om och om igen.

Bli vän med misslyckanden

Se nu till att bli vän med misslyckanden och se det som en naturlig del i att lära. Vi bör alla drivas av nyfikenhet och glädje. Kom ihåg att uppmuntra ansträngning när du ser den, ge beröm för försöken.

Ingen ska någonsin stå tillbaka av rädslan för att misslyckas.


Jag har skrivit fler liknande inlägg om personlig utveckling som exempelvis sluta hoppas, börja göra och tankar kring boxen, som du kan läsa vidare på.

Leave a Reply