• 15 april, 2021

Möjligheterna

Möjligheterna

Möjligheterna 1024 768 Jenny Erica Wright

Jag tänker ofta på hur stora möjligheterna är för barn. Hur lätt de exempelvis lär sig språk, deras naturliga nyfikenhet, och hur nära de har till sina känslor och tankar. Barnen är ofiltrerade och säger som det är. De har framtiden framför sig; inte bara sin egen, utan en gemensam framtid för hela vår planet. Möjligheterna är enorma för dem med andra ord.

Ger aldrig upp

Barnen lär sig normalt enormt mycket under hela uppväxten naturligt. Tänk på det lilla barnet som håller på att lära sig att gå och som gång på gång faller och slår sig, fast aldrig ger upp. Tillslut kan de gå och skördar frukterna av det resten av livet. Barnen har stora möjligheter att växa som människor på så många plan, för att som vuxna förhoppningsvis kunna leva som vidsynta, vänliga och genuina människor.

Som Anna och Elsa

En gång för ett par år sedan stannade jag bilen vid ett övergångsställe. En kvinna gick över gatan iklädd en lång svart klädsel som täckte allt utom ansiktet. Ett av barnen sa då ”vad fin klänning hon har, precis som Anna och Elsa i Frost”.

Det var så fint sagt och jag tänker på det än idag. Att världen skulle vara en bättre plats om vi alla valde att se Anna och Elsas vackra klänningar i vår näste, och agerade med vänlighet och stor respekt.

Det finns en hake

Haken är oss. Vi vuxna.

För att världen, samhället, vårt kvarter och vår familj ska vara en plats som är snäll, börjar det med oss. Vi behöver välja vidsynthet, vänlighet och stor respekt. Varje dag. Vi behöver vara nyfikna på hur andra gör, på hur andra känner och tänker. Vi behöver leva tillsammans med våra barn och fortsätta vara nyfikna på världen och andra människor.

Barnen har, om de får chansen, en unik och ren möjlighet att ta in världen med ett steg i taget. Med öppna och vänliga ögon med ett för stort paraply i handen som de med tiden växer in i.


Vänlighet och respekt är grunden för goda relationer. Det går att öva sig i det, och som med allt annat blir vi bättre när vi tränar på det. Att tänka i andra spår kan vara ett första steg, läs gärna vidare om vem du är om det var annorlunda.

4 comments
  • AnnSofi 15 april, 2021 at 3:22 e m

    Fint skrivet!
    Så sant allt utgår ju från oss själva!
    Det vi sår får vi skörda!

  • CS 3 maj, 2021 at 10:45 f m

    Jag minns en klok auktoritär person som en gång kallade mig naiv. Han ville till o med dra det så långt o säga att det var ett personlighetsdrag hos mig. Jag blev rasande! Sen hände livet…du vet, barn, jobb, utmattning, pusslet… jag har sett många nära som blivit hårda av livet. De stelnar ihop. Allt blir svårt och de söker trygghet i saker, bekräftelse från allt och alla att de är bra. Jag kan inte vara sån har jag märkt. Och det jag har fattat att det är just min naiva sida som räddar mig, om och om igen!

    Jag faller, men reser mig upp. Jag ser roliga saker, vackra människor o närmar mig dem, måste ta på allt, se allt, smaka på allt! Jag bränner mig, tycks aldrig lära mig. Folk skakar på huvudet… jag skriker och rasar, lämnar och kommer tillbaka. Gråter, skrattar rakt ut. Förr störde många sig på det, denna burdusa sida. Idag bryr jag mig inte.

    Jag är så tacksam över att barnet i mig är okrossbart. För det hjälper mig att leva i alla riktningar, det gör mig orädd i stunden. Ibland är barnet en last, såklart, när jag behöver vara vuxen en längre period… då kan jag bli inåtvänd och lättsårad, söker kärlek… men jag har, med hjälp av lite terapi, lärt mig att trösta mitt inre barn själv. Och det är en stor gåva♥️

    • Jenny Erica Wright 6 maj, 2021 at 6:32 f m

      Det jag gillar så otroligt mycket med dig, är just det där barnet. Som tittar fram, frågar, garvar, är nyfiken… det är så fint! Det är levande! Som leker med tankar och som kör all in. Fortsätt 🎈🎢🍭!

Leave a Reply